Teknikgalen

Från och med iOS 5 uppmanas utvecklare sluta använda en funktion som gör det möjligt att identifiera enskilda användare.
Teknikbloggen Techcrunch uppger att Apple håller på att fasa ut en funktion i iOS som gör det möjligt för utvecklarre att identifiera individuella användare. Det betyder att det i framtiden inte längre kommer bli möjligt för appar att utföra så kallad spårning av användarna.

I en uppdaterad version av dokumentationen för iOS 5 som släpptes förra veckan står det enligt Techcrunch att api-anropet ”uniqueIdentifier” (UDID) nu fasas ut och ersätts med ett anrop som endast kan användas för att identifiera en viss app på en telefon, men inte användarens telefon.

Apple har tidigare fått kritik för att UDID-anropet använts av vissa appar för att kunna identifiera en viss användare och på så sätt kunna bygga en profil av användaren. En teknik som populärt kallas spårning.

Användandet av UDID kommer dock fortfarande att fungera i iOS 5 för en tid framöver då många appar skulle sluta att fungera om funktionen togs bort helt. Det är dock möjligt att funktionen kommer att försvinna i en framtida version av iOS.

I en undersökning genomförd av Wall Street Journal förra året visade det sig att 101 populära appar för iPhone använda sig av spårning. Information skickades sedan till tredjepartsföretag utan användarnas godkännande.

I två decennier har Linux varit pionjären inom öppen källkod. Resan har kantats av både framgångar och bakslag.

I år är det 20 år sedan Linus Torvalds släppte den första versionen av Linuxkärnan. Här är milstolparna för framgångssagan:

1991: Linus Thorvalds skriver sitt berömda meddelande på nätet och ber om hjälp med att förbättra den första Linuxkoden. Det blev startskottet för en resa som är långt från över.

1992: Linux licensierar sig under GPL som främjar rätten att sprida och göra ändringar i koden.

Ett år efter starten valde Linus Torvalds att använda licensreglerna GPL, general public license, för Linux. GPL baseras på principerna att mjukvaran får användas till vilket ända mål som helst, att användarna har rätten att ändra i koden så att det passar behoven och man får också dela med sig av koden.Samtidigt måste man dela med sig av sina ändringar så att andra också kan använda sig av dem.

– Tack vare att man delar med sig blir utvecklingstakten snabbare och nya tekniker kommer fram snabbt. Nya företag måste inte göra enorma investeringar i form av licenskostnader utan man kan starta företag som Facebook och Google utan en traditionell licensmodell, säger Johan Broman, lösningsarkitekt och teknisk talesperson på Red Hat i Sverige.

1993: Slackware blir den första bredare distributionen av Linux.

1996: Maskoten Tux blir symbolen för Linux.

Linus Thorvalds besöker det här året Canberra i Australien. Under ett besök på en djurpark blir han biten av en pingvin och valde därför pingvinen som maskot. Varifrån namnet Tux kommer är oklart, men vissa hävdar att det hämtats från Torvalds UniX.

1999: Red Hat börsnoteras och aktiekursen trefaldigas.

Företaget Red Hat ligger bakom företagspaketet Enterprise Red Hat Linux.

– Red Hat har paketerat Linux. Från början var det en hobbyverksamhet och det fanns inga kommersiella företag runt Linux. De senaste 10 åren har vi arbetat med att hitta fungerande affärsmodeller för företag, säger Johan Broman på Red Hat.

– Från början användes Linux mest i uppstartsföretag men inte i några affärskritiska tillämpningar. Vi tog fram en paketering för företag med support, säger han.

2003: IBM gör reklam för Linux under Superbowlfinalen.

2007: Linux floppar på netbooks

Asus Eee pc blir startskottet för vad som skulle blir Linux intåg i vanliga konsumentdatorer. Men kunderna ville annat och Windows blev det dominerande operativet.

2010: Linuxbaserade mobiloperativet Android släpps

Googles mobiloperativ Android baseras på Linux. Sedan lanseringen 2010 har Android tagit upp kampen mot Apples mobiloperativ Ios för Iphone.

– Linux och öppen källkod i stort har varit drivande för den internetutveckling vi ser i dag. Se bara på företag och fenomen som Facebook, Google och Twitter med hundratusentals Linuxservrar. All deras teknik är Linux och öppen källkod, förklarar Johan Broman.

Den kontroversiella kaklagen kommer godkännas i riksdagen. Därmed kommer lagen kunna träda i kraft den 1 juli. Regeringen får sin vilja igenom – med hjälp av Miljöpartiet.

På torsdag ska regeringens proposition ”Bättre regler för elektroniska kommunikationer”, i praktiken det så kallade telekompaketet, diskuteras i Trafikutskottet. En av lagändringarna som regeringen har föreslagit är speciellt kontroversiell, den så kallade kaklagen.

Socialdemokraterna har lämnat in en motion i samband med propositionen där de vill avslå lagändringsförslaget.

– Vi tycker att regeringen har övertolkat direktivet i den här frågan, säger Tore Englén, politisk sekreterare för Socialdemokraterna.

Enligt uppgifter till CS kommer även Vänsterpartiet ställa sig bakom Socialdemokraternas motion, men Miljöpartiet kommer gå på regeringens linje.

– Vi ser inget behov av att säga något annat än vad propositionen föreslår. Vi tror det finns teknik som kan hantera det, säger Annika Lillemets, it-politisk talesperson för Miljöpartiet.

Med stöd av Miljöpartiet kommer regeringen få majoriteten av riksdagsledamötena att rösta för kaklagen. Om ingenting oväntat inträffar kommer lagen därmed kunna träda i kraft den första juli.

CS har tidigare rapporterat om att kaklagen vållar stor oro eftersom den kan innebära att användaren aktivt måste godkänna att webbkakorna sparas på datorn, något som drastiskt skulle försvåra för den som driver en webbplats eller arbetar med reklam på webben.

I praktiken skulle det betyda att det inte kommer räcka att ställa in webbläsaren på att automatiskt godkänna kakorna. Istället skulle användaren bli tvungen att svara ja eller nej i ett pop-upfönster varje gång en sida vill spara en kaka. It-branschen är orolig för att det kommer försvåra användning av kakorna, som är en viktig funktion för att föra användarstatistik och kunna anpassa annonser efter användarna.

Men det råder delade meningar om lagen verkligen kräver aktivt godkännande. I lagändringen som föreslås i propositionen är det klart och tydligt att ett aktivt godkännande krävs, men i förarbetet framgår det att det räcker med att webbläsaren är inställd på att automatiskt godkänna webbkakorna. Att lagen och förarbetet säger emot varandra i frågan innebär att det blir upp till domstol att avgöra vad som gäller. Men Henrik Hansson, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet, anser att branschen inte behöver oroa sig.

– Jag kan så klart inte garantera någonting om vad en domstol skulle komma fram till, men jag tror inte att det finns några skäl att vara orolig, säger han.

Nya EU-regler får webb- och reklambranschen att slå bakut. Enligt EU måste användare aktivt godkänna helt vanliga cookies på webben.

Det så kallade Telekompaketet, EUs reglering av nät- och telekomfrågor, håller på att föras in i svensk lag. Regeringen la nyligen fram en proposition som snart ska behandlas av riksdagen. En av lagändringarna som ingår i paketet är speciellt kontroversiell, hanteringen av cookies, de små filer som används för att till exempel spara inställningar för en sajt.

Direktivet säger att användare aktivt måste godkänna de vanligt förekommande kakorna, mer kända som cookies, innan de sparas på datorn. I praktiken skulle det innebära poppupfönster varje gång man går in på en sida samt att mängder med webbtjänster måste byggas om.

Det här har fått webb- och reklambranschen att rasa eftersom cookies används flitigt för att bland annat logga besöksstatistik och i e-handeln.

– När EU-parlamentet röstade om det här såg man det som en liten sak. Nu är det nästan det enda som diskuteras i telekompaketet, säger Jonas Forzelius, specialist inom it- och telekomrätt på advokatbyrån Time.

Men regeringen har gjort sin egen tolkning och lämnar lugnande besked till branschen. Att ha sin webbläsare inställd för att ta emot cookies ska räcka, enligt Henrik Hansson, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet.

– Vår bedömning är att det här inte ska ge några problem, säger han.

EU-direktivet har vållat huvudbry för jurister i hela EU. Å ena sidan står det klart och tydligt i direktivet att det skulle krävas aktivt samtycke, å andra sidan verkar förarbetet till direktivet, som ska fungera som en vägledning, säga i princip motsatsen.

– Förarbetet har en mer liberal inställning. Går man på det räcker det med att din webbläsare är inställd att godkänna cookies. Eftersom det är standardinställningen för de flesta webbläsare kan inte det räknas som ett aktivt samtycke, säger Jonas Forzelius på advokatbyrån Time.

I praktiken innebär regeringens hållning att det är upp till rättssystemet att avgöra hur lagen ska tolkas. I extremfallet kan Sverige dras inför EU-domstolen, men Henrik Hansson anser att webb- och reklambranschen inte behöver oroa sig. Det är meningen att lagen är generellt formulerad för att komma åt fall när cookies används på ett ”illegitimt” sätt, men att det samtidigt inte ska försvåra för vanligt internetanvändande. Var gränsen går får helt enkelt domstol avgöra.

– Jag kan så klart inte garantera någonting om vad en domstol skulle komma fram till, men jag tror inte att det finns några skäl att vara orolig, säger han.

Källa idg.se